TiNAWiNA

Gårdagen avslutades med att jag fick va kvar å jobba själv, då bonn plötsligt tog bilen å pös?
Vet inte vart eller så, men han kom tillbaka precis när jag hoppa upp för backen hemma vid stugan.

Kom hem till en stuga helt i mörker, verkligen helt, allt va fördraget, stängt å släckt.
Lars snarkade lite sött från sängen, så dit hittade jag å la mig med han å vilade lite!
Men som vanligt när vi ska vila lite så blir de inte så lite... så 6 klev vi upp å jag, skitsur, tog tag i diskberget, som inte borde funnits från första början, å Lars lagade mat, korvstroganoff, han är så duktig, de blev jätte gott!
Åt lite, å sen såg vi på lite tv... Simpsons, skräll, hmm hmm.
Lars vart trött å gav upp efter de, å jag såg på Desperate Hpusewifes, men seriöst... vilka bekymmer dom har/ställer till för sig själv!

Tog även å fastna framför nån film som va efter... men vid 11 kände jag tröttheten ta över så då fick de va natt!
Va ändå bara massa ligga, hela hela filmen, ligga å otrohet å dumheter... helt onödigt.


Idag är jag trött... å förkyld...
Kunde knappt prata imorse när Lars sa hejdå...
Rat-grejer, kanske har nå virus som jag inte kan namnet på, jäkla Tommy!
Men men, dags att arbeit lite kanske.

Ma råkes senare, adios amigos.

Blir lite less på livet.
Inte mitt liv, men hur de kan gå så fel.
Hur kan en 18åring ge upp hoppet om hela livet?
Sluta skolan innan de är i närheten av klart, börja jobba "hemma" där ingen framtid finns?
Allt detta på grund av oangagerade föräldrar.
Föräldrar som prioriterar sig själv... eller inte bryr sig alls.
Som snarare motarbetar sitt barn som faktiskt, iaf förut, ville bli nåt, ville göra nåt med sitt liv.
Jag vill kräkas på tanken att såna människor finns.
Ännu mer vill jag kräkas på att de pågår i min egen närhet.

Oavsett om de nu är så att personen är "vuxen", iaf enligt ålder, å måste ta eget ansvar å komma nån vart själv, så är de faktiskt så att personen aldrig borde hamnat i situationen överhuvudtaget.
De är alldeles föräldrarnas fel, å dom borde vakna till liv å inse att de inte är försent för dom att hjälpa personen, även om de kanske är för sent för dom.
Speciellt med tanke på hur deras liv ser ut så borde dom vilja hjälpa sina barn å komma nånstans, bli nånting, göra nåt stort å bra med sina liv... men inte de...

HAR DU NÅGONSIN
Blivit kysst: Ja, senast imorse!
Ätit sushi: Ja, å de är så gott!
Stått på scen: Ja i mina yngre dar va man ju orädd!
Blivit dumpad: Ja.
Varit ihop med någon som varit otrogen: Ja, typ alla mina killar?
Varit med om en bilolycka: Sista minuten, slutade på akuten...
Klättrat på berg: Inte klättrat som i bergs-klättring, men klättrat som barn!

ANTINGEN ELLER
Kallt eller varmt: Kallt, lättare å klä på sig för å bli varm, än å bli varm å inte kunna svalka sig.

Spets eller satin: Spets, lite läckrare faktiskt!

Blått eller rött: Blått, kallt sa jag ju där uppe!
Regn eller snö: Beror på, regn är ju mysigt ibland, men snön varar ju lite längre!
Ull eller bomull: Bomull.
Rosor eller tusensköna: Rosor, blir så fina när man torkar dom.
Vår eller höst: USCH på båda, hatar "mellanting".
Historia eller vetenskap: Historia, de är lite lättare att förstå sig på.

Matte eller engelska: Engelska, utan tvekan.

MOTSATTA KÖNET
Gillar du någon just nu från det motsatta könet: Jaaa, jag ÄLSKAR min Lars.

Vet den om det: Svårt å undgå när jag säger de typ jämt tror jag!
Gillar någon annan dig just nu: Lars&mina vänner&familj får vi hoppas!

Vad tittar du på hos en kvinna/man: Vet inte? Men vältränade armar är ju rätt läckert!

INOM DE SENASTE 48 TIMMARNA
Har du haft ett seriöst samtal: Jadå, men fler oseriösa!

Kramat någon: Oh ja!
Kommit sams med dina föräldrar: Inte varit osams med dom?
Bråkat med en kompis: Nej de är väl onödigt?

GILLAR DU ATT
Ge kramar: Oh ja!
Ge massage: Ger hellre än får, fast jag gillar nog inget av dom, känner inte att de är nåt jag kan...
Gå promenader i regnet: Ibland så, är de varmt å mysigt så kan de funka!

ÖVRIGT
Svär du för mycket: Nej inte för mycke, kanske nån gång ibland!
När duschade du senast: I förrgår.
Vilken färg är det på dina byxor just nu: Baby-blå.
Vilken låt lyssnar du på just nu: Hade Torkel i Knipa - Fuck off and die i öronen innan jag satte mig här!
Vad var det sista du sa: "Ska nån från 2an in i 1an?"
Vad är brevid dig just nu: En kökssoffa, en skrivare, mina arbetshandskar, dörren, "att-göra-lista" mm.
Hur ser ditt skrivbord ut (till datorn): Städat.
Vad var det sista du åt: Godis till filmen igår!
Hur är vädret just nu: Grått, dimmigt å tråkigt.
Vem pratade du sist med på telefon: Hmm? Kanske Lars igår nån gång?
Vad gör dig glad: När dom jag älskar mår bra, då kan ju jag må bra med! Å Lars lyckas alltid!

Vart skulle du vilja åka: Kalifornien.
för att shoppa: Samma tror jag, har ju som hittat "mina ställen" där!
För att festa: Uj? Kanske samma där med, bara för att jag känner folk där som jag vet är så roliga!
För att ha sommar: Trist, men samma! De är underbart där!

Vill du ha barn: Ja, snart, inte snart som 1 år, men inom 5 kanske iaf?
Vad ska dom heta: Oj de vet jag inte?

... på jobb känns de som.
Idag är jag sjukt trött.
Kanske för att jag igår, direkt efter ena jobbet for till de andra...
Hann hem å byta om å kramas med Lars i 5 minuter...

Men de är tur de andra jobbet inte är så vidares ansträngande...
Däremot psykiskt uttröttande. Man gör som i princip ingenting.
Å tv-programmen igår va då inte att hurra för, så de va bra nära att vi domnade av alla 3!

Sen fick jag åka hem 9, å duscha med ♥ my love ♥, som verkade inte må så bra.
Blek som en fis var han, varm/het, å huvet pulserade på stackarn...
Men han är nog på jobbet idag iaf.

I helgen vette gröön hur man ska göra?
Funderar på att lägga upp de så här:
Fredag: Åka till Coffe å visita å parta lite med dom.
Lördag: Åka hem till pappa, byta däck å kanske tvätta bil, sen sova hos mamma å hoppas på att...
Söndag:... få åka med henne till Sundsvall å få lite julklappar inköpta!
Men jag vet inte jag?
De innebär ju nästan en hel helg utan min Lars.
För han lät inte så imponerad över Sundsvalls resan med mig å mamma.
Heller inte över fredans planer då han tycker att han inte kommer känna nån där.
Så vi får se helt enkelt...

Nej men, ske ma?
Okej då.
Tjillevippen.©

Jag önskar att de inte fanns nåt som hette svartsjuka.
Verkligen.
Men de gör de, å jag lider av de.
Jag lider av en svår svartsjuka tillåmed.

Vet inte om de är nåt man föds med eller om de är nåt som växer fram genom allt som händer en i livet?
Fast iofs vet jag att jag inte led av de de första året i mitt liv som "upptagen", så jag tror de växer fram.
Å jag tror verkligen att de påverkas av hur man blir behandlad av den personen som man är tillsammans med.

Jag tror också att de växer fram väldigt lätt, men är näst intill omöjligt å bota.
Iaf bota helt, klart de går bort mer å mer ju längre ens förhållande går, förutsatt att de är ett bra förhållande.


Jag har haft mina jobbiga förhållanden som helt förstörts av svartsjuka.
De går inte kämpa emot nåt själv som den andra kämpar för att göra mot en.
Sen har jag haft ett förhållande då de inte ens fanns svartsjuka.
Då trygghet å tillit va de första och enda jag kände... men då fanns heller ingen spänning, som ja va "ung&dum" å sökte.
Å nu har jag ett underbart förhållande med lagomt med svartsjuka på nåt vis.
Den finns där, den gör de outhärdligt stundvis.
Men, den växer sakta men säkert bort, den bearbetas varje gång de uppstår, och vi pratar när de händer nåt som gör att man blir svartsjuk.

De måste nästan finnas lite svartsjuka i ett förhållande tror jag...
Just för den där spänningens skull.
Men sen att vissa gör allt för att göra den andra svartsjuk å därmed förstör allt är bara sjukt.
Fast sånna förhållanden är de ändå slut med nu för min del iaf!
Man har ju som lärt sig vilka man ska passa sig för!


Kan stolt säga att jag gått från att; tvärhetta å bli utomordenligt arg snabbare än snabbt, till att; tänka efter före å lägga fram de på ett sätt så att de inte retar upp mig själv och han i onödan, att tillägga OFTAST.
De blir så mycke bättre om man inte lägger fram de som att de stör en så man vill kräkas å blir arg, å istället påpekar att de är nåt som känns fel å måste åtgärdas!
Ett steg närmare perfekt...

Fast egentligen så tycker jag att vi har ett näst intill perfekt förhållande.
Inte perfekt som i felfritt, absolut inte!
Men perfekt som i att vi om de uppstår "problem" så har vi kommit så pass långt att allt går att diskutera å lösa!
De gör de väl ändå näst intill perfekt, att man funkar så bra ihop att allt går att lösa?
Vissa diskussioner blir givetvis lite mer känsloladdade än andra å kanske lite mer hettsiga, men de är ändå diskussioner som alltid slutar med en lösning.
Låter som att vi har "nåt å disskutera" ofta, men så är de heller inte, kanske är därför också de känns näst intill perfekt!
Bra skit helt enkelt.
Me löööv it!

Min stora kärlek!

Forade till staden i fredags... återlämnade filmer... sen vart de en runda på stadens torg!
Köpade 3 par kalsonger åt Lars, skitmega fina!
Tänk om han ville gå runt i bara dom hela tiden... då skulle jag må!
Sen köpte jag en blomkvist, lite kinamat, å så vart de en cola å 2 filmer på videoteket.
Å så for jag hem, å här låg herrn å sov, så jag pysslade ihop allt, ställde fram maten, satte blomman i vatten å tände lite ljus å hade mig... sen väckte jag han å så fick han komma upp å mysa med mig!
Åt vår kinamat, sen vart de filmer å mys heeela kvällen!

Lördan vare bara upp å hoppa... gick på jobbet å pysslade där, sen gick jag hem å vilade lite...
Klev upp å följde med Lars till hans kusin Jon som nyss köpt en lägenhet som han renoverar, å hjälpte till lite.
Sen vare bara till å åka tillbaka på jobbet å pyssla klart.
Sen hem, äta middag, duscha å göra sig klar för å åka till stan.
Kom på storsjöteatern 1 minut innan 6, å spelet började 6... timing!

Lisa på Gästis skrivet av Berta Magnusson, sjukt jäkla roligt!
Lite svårt å förstå allt när dom pratade på Offerdals-mål, men man förstod de mesta eftersom man kunde knåpa ihop sammanhang å se vad dom gjorde samtidigt!

Efteråt skjutsade vi hem Berta som fått massa massa beröm å blommor.
Sen for vi tillbaka till stan, åt på kebab med Isak å Karin, å sn vart de åka lite bil, hänga lite å bara va!
De va trevligt, mycke trevligt!
Kom hem vid 1 å la oss rätt så direkt!

Upp idag, å åka å jobba... har gått superbra, denna dam gör att man vill fortsätta jobba med människor som har de svårt, genom henne ser man verkligen att dom har lite hopp om livet trots allt.

Å nu sitter jag hemma å väntar på Lars... han har varit å hjälpt sin farfar lite.
En hel helg med goda gärningar känns de som!
Bra skit!
Tycker hela helgen har varit underbar!
Älskar varje stund jag får vara med min Lars.
Den här helgen har vi inte spenderat hela tiden med varann, men ändå tagit vara på all tid vi haft!
Så ska en helg spenderas!


Nej nu ska jag lägga ut lite bilder på diverse grejer, så de så!
Adios amigos!

Lustigt, eller snarare olustigt tycker jag de är med människor som konstant söker uppmärksamhet å försöker ta den enkla vägen i livet.
Dvs utan å göra att endaste jävla skit, förutom å tycka synd om sig själv å hoppas att nån annan ska göra de med.
Den enda du gör då är å skjuta allt de jobbiga framför dig, de försvinner inte.
Å de går inte hjälpa nån som inte verkligen vill ha hjälp.
Även fast dom beter sig som att dom vill ha hjälp, å man hjälper så gott man kan, så tar dom första bästa chans dom får att börja om med å beklaga sig å tycka synd om sig själv, bara för att komma undan att ta tag i stitt liv.
De ännu konstigare är ju att dom kan/orkar/vill göra allt som verkar roligt å som inte är så jobbigt.
De stör mig ända in i benmärgen att jag lagt ner tid på att hjälpa dig för att sen inse att de är förgäves.
För den enda som kan hjälpa dig är du... jag hoppas du vaknar till liv själv å inser att du är den enda som kan göra nåt, för de är du själv som är problemet.
Å då... då kan du höra av dig till mig igen, inte före de.




Nu är de dags för sista rycket!
Sen myspys med min stora kärlek på vår underbara "dag"!