Var inte riktigt på topp igår kväll.
Så jag låste in mig, för att bespara alla min svacka.
Förlåt.
Sen var det natt...
Idag har inte sett mycket ljusare ut, tyvär.
Känner mig rätt nedvärderad och skrattad åt i en stund jag verkligen inte behövde det.
Jag kan inte styra över reaktioner som kommer på grund av saker jag utsatts för som inte haft ett bra slut... nånsin.
Titta inte på mig med oförstående min och skratta åt min rekation för att du inte förstår varför.
Det är dom stunderna du ska stötta mig och lugna mig istället för att göra det värre.
Löjligt kan du tycka, men en reaktion är inget man kan styra över.
Jag blir så ledsen.
Känslan av att du bryr dig är icke existerande.
Jag vill kunna diskutera med dig utan att du tittar på mig som att nåt är fel på mig.
Jag kräver inte att du ska förstå, det gör nog ingen, men jag kräver att du respekterar min reaktion och inte förlöjligar mig/den.
It hurts like hell.
Over n'out.
